Fem snabba tips på hur man undviker att bli lurad av oriktig information

Fem snabba tips som gör föräldrarollen till en katalysator för entreprenörskap
augusti 26, 2015
Fem snabba tips som hjälper dig att förebygga och behandla pigmentfläckar
augusti 31, 2015

Fem snabba tips på hur man undviker att bli lurad av oriktig information

Adrian Hultman

Adrian Hultman

Adrian Hultman är en ung man som kan det här med källkritik. Detta är kunskaper som alla behöver ha, inte minst i dessa dagar då det ständigt varnas för nätbedragare och till och med media blir lurad ibland. För att inte tala om hur snabbt oriktigheter kan sprida sig via sociala medier. Att vara källkritisk är något som våra unga får lära sig i skolan. Så man bör ta vara på den unga kompetens som man kanske har runt sig i vardagen. Här delar Adrian med sig av sitt kunnande i form att fem snabba tips uppdelat i fem källkriterier. Det kanske kan verka svårare än vad det egentligen är, för som Adrian säger: Det handlar egentligen mest om att man tänka efter lite. Och att vara lite lagom misstänksam.

1. Äkthetskriteriet
Äkthetskriteriet gällde från början främst historiska föremål och dokument, där det handlar om att inte låta sig luras av förfalskningar. Där ska man vara observant för spår som tyder på att det kan vara en förfalskning. Men äkthet är minst lika relevant för till exempel skumma mejl som utger sig för att komma från en myndighet eller ett känt företag. Därför ska man vara uppmärksam på stavfel och udda domännamn, som inte slutar med till exempel .se eller .com. Samt, som så ofta när gäller nätet, ta det säkra före det osäkra och kolla en gång extra, så att man inte drabbas av en bedragare eller ett virus.

2. Samtidighetskriteriet
Källan bör befinna sig så nära i tiden som möjligt för händelsen den refererar till. Ju längre tiden går, desto mer kan ha förvrängts eller gått förlorat av ursprungsinformationen. Även om det också efter hand kan tillkomma kompletterande uppgifter, inte minst när det gäller nyhetsrapportering. Ett undantag är vetenskap, där utvecklingen ständigt går framåt. Därför ska man här i stället vara observant på när den vetenskapliga källan senast uppdaterades, för att undvika föråldrade uppgifter.

3. Tendenskriteriet
Har någon något att tjäna på att sprida en osanning? Det man får göra här är att försöka sätta sig in i frågan och tänka efter om någon kan ha något att vinna på informationen. Ju högre vinsten är, som till exempel kan vara berömmelse, strafflindring eller pengar, desto större är risken för desinformation och oriktigheter. En annan fara är att informationen i förlängningen kan drabba någon person eller organisation oförtjänt? Ledtrådar, att ha i bakhuvudet, när man gör sig bedömning är: Hur pass nyanserad är källan? Är den vinklad på något sätt? Förekommer det många ledande frågor?

4. Beroendekriterier
Är källan en förstahands-, andrahands- eller tredjehandskälla? Det vill säga var källan, uppgiftslämnaren själv på plats? Eller har källan fått informationen återberättad för sig av någon som var där? Och så vidare. Ju fler gånger information vidareförmedlas desto större är sannolikheten att den förändras. Och det behöver inte vara avsiktligt utan det är bara så som det ofta blir, att till exempel vissa detaljer förstärks, förminskas eller faller bort helt och hållet.

5. Relevanskriteriet
Hur pass relevant är informationen för sammanhanget? På nätet är informationsutbudet obegränsat. Genom att noga avgränsa så minskar man risken att tappa bort sig från ämnet eller att drunkna i informationsmängden. Frågor man kan ställa sig är också om informationen tillför något av betydelse? Ger den något av värde på något plan eller är det mest en fråga om löst skvaller?

Inom vetenskapen är grundregeln att man alltid ska uppge källan för sina påståenden. Vilket är inte så dumt – för på så vis kan läsaren alltid kolla informationskällan själv.

 

Skribent: Christina Hultman

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *